MILAN vs. BARCELONA
Gameday! Uppe tidigt, ska hjälpa en vän med att flytta in lite sommargrejer inför vintern. Ett telefonmöte idag, egentligen helt onödigt (enligt mig), fast å andra sidan kan det vara bra för att få lite bredare insikt i deras verksamhet. Det rullar på med jobb, just nu sitter en styrelse i sthlm och avgör om de ska låta mig få i uppdrag att utforma deras logotype, spännande som f-n. I kväll är det inte mindre än två, i mina ögon stora matcher!! AC Milan vs. FC Barcelona och HV71 vs. MODO!!! Bäddat för en helt sjukt bra kväll.
MÖRKT UTE
Men varmt inne! Tisdagen har flugit förbi, dagen har jag spenderat framför datorn som vanligt. Skramlade ihop en ny logotype idag, personligen tycker jag den blev rätt bra faktiskt. Fiskpinnar med mos och stuvad spenat till lunch. Kaffe med Henke på restaurangen men ingen hockey idag. Så jäkla söt unge, försöker förklara Star Wars...
LOGOTYPE NR#2
FORTSATT JOBBIGT
Om söndagen var jobbig blev måndagen snäppet värre. Idag har jag inte gjort många knop, kunde inte somna i natt. Klockan var nog runt 07:00 innan ögonen slog ihop. När jag fått några timmars sömn ringer telefonen och en annons ska produceras pronto! Huvudvärken var heeeelt sjuk, solen brände på näthinnorna och minsta ljud lät som en kanonsalva. Det var bara bita ihop och kämpa sig igenom, efter någon timme la jag mig på soffan och somnade in. Men inte den här dagen, idag skulle tydligen alla ringa till mig.... Aaaaahhhrrrr! Sjukt jobbigt, men som man bäddar får man ligga, antar jag. Fick ett par timmar sömn på eftermiddagen och nu är jag återställd till det "normala". Härligt att snön har kommit, det blir ljusare. Peace out!
WORK HARD / LIVE HARD / LOVE HARD! MISS U M!!! ♡
GRAFISKT
LINGERIE FOOTBALL
Hur ska man tackla en sån här sak, hatkärlek tror jag är det näsrmaste jag kan komma... Jag kan inte annat göra än gilla det här! Man får ta det med en nypa salt, ett leende och förstå underhållningsvärdet i det. Sex säljer och jag köper det med hull och hår.
Lingerie Football League . Opening Night Teaser from LFL Films on Vimeo.
Hihihihi ;)
RAMSNE SÖNDAG
När alarmet ringde i morse ville jag verkligen inte att det skulle vara på riktigt, det blev en
T U N G Lördagkväll. Jag visste att söndagen innefattade obligatorisk närvaro på min brorsons dop. Kyrkan, tro, religion, masshypnos, psalmer och hyckleri! Varken Brorsan eller hans tjej är kristna och det förmodar jag att prästen var införståd med, ändå ska det hela tiden fokusera på jesu kristus och hur vi sviker härligheten om vi inte tar han till oss... Seremonin var fin och namnet han fick: Axel, nu är även Axel ofrivilligt kristen. Men det är mer tradition än tro i det här fallet. Mina syskon och våra respektive öppnade upp ett sparkonto i Axels namn som doppresent, blir nice med lite kronor på banken den dag han fyller 18år. Bakis, trött och sliten. Mor räddade dagen med att slita upp en ask Läkerol. Efter dopet var det dags för fika, tre olika tårtor, fyra sorters kakor, kärleksmums, kanelbullar och hallongrottor i högar... Jag fick inte i mig mer än tre koppar svart kaffe, en tugga av bordsgrannens tårtbit och en halv kanelbulle. Brorsans tjejs släktingar var förvånandsvärt trevliga, jag har inte träffat dem tidigare men alla visste vem jag var och de surrade på skojfriskt. I det stora hela var det en mysig och trevlig start på Söndagen, den enda negationen var nog att jag kanske inte var den piggaste. Väl hemma igen, pizza, julmust och film. Har sett "Cowboys and Aliens" (ingen höjdare, men funkade som slötittarfilm) efter det blev det fyra avsnitt av serien GRIMM (mellanbra). Fattar inte varför "How to make it in america" och "sons of anarchy" inte dykt upp än... Och True blood??? Vad hände där? Snön kom idag och den är nog här för att stanna, det är svinkallt! Internet dog i typ en timme idag, man blir ju helt paralyserad utan internet, sjukt skrämmande. Måndag i morgon och ny arbetsvecka, ska bli grymt roligt, tre projekt ska vara klar till på fredag (bilder kommer).
What up mathafuckaaaaahhhh!!
T U N G Lördagkväll. Jag visste att söndagen innefattade obligatorisk närvaro på min brorsons dop. Kyrkan, tro, religion, masshypnos, psalmer och hyckleri! Varken Brorsan eller hans tjej är kristna och det förmodar jag att prästen var införståd med, ändå ska det hela tiden fokusera på jesu kristus och hur vi sviker härligheten om vi inte tar han till oss... Seremonin var fin och namnet han fick: Axel, nu är även Axel ofrivilligt kristen. Men det är mer tradition än tro i det här fallet. Mina syskon och våra respektive öppnade upp ett sparkonto i Axels namn som doppresent, blir nice med lite kronor på banken den dag han fyller 18år. Bakis, trött och sliten. Mor räddade dagen med att slita upp en ask Läkerol. Efter dopet var det dags för fika, tre olika tårtor, fyra sorters kakor, kärleksmums, kanelbullar och hallongrottor i högar... Jag fick inte i mig mer än tre koppar svart kaffe, en tugga av bordsgrannens tårtbit och en halv kanelbulle. Brorsans tjejs släktingar var förvånandsvärt trevliga, jag har inte träffat dem tidigare men alla visste vem jag var och de surrade på skojfriskt. I det stora hela var det en mysig och trevlig start på Söndagen, den enda negationen var nog att jag kanske inte var den piggaste. Väl hemma igen, pizza, julmust och film. Har sett "Cowboys and Aliens" (ingen höjdare, men funkade som slötittarfilm) efter det blev det fyra avsnitt av serien GRIMM (mellanbra). Fattar inte varför "How to make it in america" och "sons of anarchy" inte dykt upp än... Och True blood??? Vad hände där? Snön kom idag och den är nog här för att stanna, det är svinkallt! Internet dog i typ en timme idag, man blir ju helt paralyserad utan internet, sjukt skrämmande. Måndag i morgon och ny arbetsvecka, ska bli grymt roligt, tre projekt ska vara klar till på fredag (bilder kommer).
What up mathafuckaaaaahhhh!!
LAW AND ORDER
Borde det inte vara vi, i samarbete med kommunen vi bor i som bestämmer? borde det inte vara enklare att fatta snabba beslut, borde inte lagar kunna bestämmas kommunalt. Med det här menar jag inte att vi ska införa dödsstraff i Danderyd eller livstids fängelse för cyckelstöld i Bromölla. Jag menar bara att vi borde kunna sätt riktlinjer för hur mycket vi ska acceptera runt omkring oss, hur långt vi ska låta samhället förfalla innan det är för sent. Jag tror absolut inte på en polisstat eller eller att fängelse är lösningen på alla problem, men vad är alternativen? Är det inte dags att vi tar tag i ett allt mer växande problem innan det är för sent. På mindre än 20 år har antalet livstidsdommar ökat med 530% i Sverige(källa: Kriminalvården). Antingen är straffen inte tillräckligt avskräckande eller så finns lösningen på problemet långt tidigare än när själva brottet utförs?
När jag var barn fick jag alltid ta konsekvenserna för mitt eget handlande, jag var äldsta barnet i vår familj, så jag var ett slags "testbarn". Jag kallar det för testbarn för att jag var just det första barnet mina föräldrar fick, de hade liten eller kanske ingen erfarenhet av barnuppfostran sedan tidigare, det dom hade var moral och etik direkt nedärvt av sina respektive föräldrar. Den moralen och etiken fick jag växa upp med och mina syskon fick se mig ta bestraffningar som idag skulle gett min far strängare straff än för grov stöld, men o andra sidan medförde detta att vi höll oss i skinnet, alla löd när någon sa ett enkelt NEJ. Jag ler lite när jag tänker på det, så enkelt. Jag kan klaga och gnälla på en hård uppväxt, men så var det inte, om sanningen ska fram hade jag en underbar uppväxt, mina föräldrar visste att de kunde lita på mig, de gav mig ansvar, de gav mig friheten att bevisa för dem att jag förtjänade det. Jag fick skjuta luftgevär utan översikt, bygga egna flottar och kojor, jag åkte på upptäcktsfärder och mamma packade till och med matsäck, jag fick själv cykla 8km för att meta abborre på en brygga vid havet med min bästa kompis (utan mobiltelefon), ja jag fick alldeles själv göra allt det där en liten 9-årlig pojke kan drömma om. Jag fick upptäcka världen på mitt sätt, nyfiket men ansvarsfullt. Som vuxen tittar jag tillbaka på min barndom och tackar den för det jag är idag. Det jag menar är att vi måste börja någonstans. Det är ett enormt projekt att "städa upp" vårt samhälle med de medel och metoder vi har idag, de fungerar ju uppenbarligen inte!? Det ende jag kan relatera till är min egen erfarenhet och den säjer att:
- ett rejält kok stryk var på sin plats när jag var liten, det var ett välfungerande och effektivt rättsväsende. Jag tror faktiskt inte pappa njöt av att behandla oss på det här viset. Men det fungerade.
Det kan låta brutalt och det finns säkert bättre alternativ än just barnaga, men vi måste ju hitta en lösning nu, nu på en gång. Brotten blir bara grövre, rättsväsendet "våldtas" och alla våra små samhällen blir bara otryggare för var dag som går. Vi kanske borde göra samma sak som en dator föreslår när man har ett trasigt operativsystem, starta om från senast fungerande inställningar.
Anledningen till inlägget grundar sig på följande:
Tidigare idag kom Kent in på systembolaget, han slog sig ner på en av bänkarna. Det är full rulle på bolaget, långa köer, fredag och allt. En av kassörskorna ställer sig upp och tittar på Kent. Hon öppnar munnen och till min förvåning hälsar hon glatt:
- Hej Kent! Vad vill du ha?
Med raspig och lite otrevlig röst svarar Kent:
- äääh! Ge mig en flaska vitt!!
Kassörskan lämnar den långa kön av trötta ansikten, trötta av att ha jobbat hela veckan. Hon kommer tillbaka efter en stund, går fram till Kent, hon ler och säjer:
- jag tog den här sorten!?
Kassörskan tittar frågande på Kent och det ser faktiskt ut som att hon väntar sig någon form av tacksamhet.
Jag har svårt att greppa allvaret i vad jag just nu bevittnar. Jag försöker samtidigt sätta mig in i vad alla trötta ansikten tänker just i den här stunden.
Kassörskan tillägger:
- visst var det den här sorten du ville ha förra gången? Du tyckte ju om den!
Hon sätter sig ner och knapprar in på kassan. Kent har fått sin vinnare och inte bara jag, utan säkert två hundra andra arbetströtta ansikten försöker greppa vad som just hände. Ett frö av illvilja är planterat och de flesta av oss är förmodligen riktigt förbannade.
Kent (ökänd alkoholist och missbrukare), king of A-laget. Alla mindre städer har den här typen av person i sitt samhälle. I ett datorspel är det enkelt, man ringer polisen, två små bilar dyker upp på skärmen de plockar in det störande momentet och vips, problemet är permanent borta. Verkligheten ser självklart helt annorlunda ut. I vår stad har Kent diplomatisk immunitet, han gör vad han vill, när han vill och hur han vill. Ingen kan göra någonting, ett helt samhälle står lamslaget och tittar på med förakt. En tragisk bild målas upp i mitt huvud. Jag kan faktiskt tycka synd om sådana som Kent. Men han har gjort sitt val och haft en livstid på sig att ändra sitt destruktiva beteende. Att supa, knarka, misshandla och förpesta ett helt samhälle i snart tretio år är nog inte material att lägga in på torken enligt mig, jag får en känsla av att man provat och kommit fram till att stackare som Kent är immun mot alla kända behandlingsmetoder och tolvstegsprogram.
Mitt råa och ohumana förslag är att ge han allt han vill ha. Ge han ett halvt kilo rent heroin, 2000liter renat brännvin, 3000flaskor Marinella, ett obegränsat matkonto hos Annas matpåse(fram till dörren levererad mat) och låt han leva sina sista dagar i eufori. Lås in han i en liten stuga, långt ut i skogen.
Nä, i stället har vi valt att klaga på Kent, gnälla och tycka. Vi har valt att ge Kent personlig service på systembolaget och vi har valt att ha denna trasiga själ mitt i bland oss.
När jag var barn fick jag alltid ta konsekvenserna för mitt eget handlande, jag var äldsta barnet i vår familj, så jag var ett slags "testbarn". Jag kallar det för testbarn för att jag var just det första barnet mina föräldrar fick, de hade liten eller kanske ingen erfarenhet av barnuppfostran sedan tidigare, det dom hade var moral och etik direkt nedärvt av sina respektive föräldrar. Den moralen och etiken fick jag växa upp med och mina syskon fick se mig ta bestraffningar som idag skulle gett min far strängare straff än för grov stöld, men o andra sidan medförde detta att vi höll oss i skinnet, alla löd när någon sa ett enkelt NEJ. Jag ler lite när jag tänker på det, så enkelt. Jag kan klaga och gnälla på en hård uppväxt, men så var det inte, om sanningen ska fram hade jag en underbar uppväxt, mina föräldrar visste att de kunde lita på mig, de gav mig ansvar, de gav mig friheten att bevisa för dem att jag förtjänade det. Jag fick skjuta luftgevär utan översikt, bygga egna flottar och kojor, jag åkte på upptäcktsfärder och mamma packade till och med matsäck, jag fick själv cykla 8km för att meta abborre på en brygga vid havet med min bästa kompis (utan mobiltelefon), ja jag fick alldeles själv göra allt det där en liten 9-årlig pojke kan drömma om. Jag fick upptäcka världen på mitt sätt, nyfiket men ansvarsfullt. Som vuxen tittar jag tillbaka på min barndom och tackar den för det jag är idag. Det jag menar är att vi måste börja någonstans. Det är ett enormt projekt att "städa upp" vårt samhälle med de medel och metoder vi har idag, de fungerar ju uppenbarligen inte!? Det ende jag kan relatera till är min egen erfarenhet och den säjer att:
- ett rejält kok stryk var på sin plats när jag var liten, det var ett välfungerande och effektivt rättsväsende. Jag tror faktiskt inte pappa njöt av att behandla oss på det här viset. Men det fungerade.
Det kan låta brutalt och det finns säkert bättre alternativ än just barnaga, men vi måste ju hitta en lösning nu, nu på en gång. Brotten blir bara grövre, rättsväsendet "våldtas" och alla våra små samhällen blir bara otryggare för var dag som går. Vi kanske borde göra samma sak som en dator föreslår när man har ett trasigt operativsystem, starta om från senast fungerande inställningar.
Anledningen till inlägget grundar sig på följande:
Tidigare idag kom Kent in på systembolaget, han slog sig ner på en av bänkarna. Det är full rulle på bolaget, långa köer, fredag och allt. En av kassörskorna ställer sig upp och tittar på Kent. Hon öppnar munnen och till min förvåning hälsar hon glatt:
- Hej Kent! Vad vill du ha?
Med raspig och lite otrevlig röst svarar Kent:
- äääh! Ge mig en flaska vitt!!
Kassörskan lämnar den långa kön av trötta ansikten, trötta av att ha jobbat hela veckan. Hon kommer tillbaka efter en stund, går fram till Kent, hon ler och säjer:
- jag tog den här sorten!?
Kassörskan tittar frågande på Kent och det ser faktiskt ut som att hon väntar sig någon form av tacksamhet.
Jag har svårt att greppa allvaret i vad jag just nu bevittnar. Jag försöker samtidigt sätta mig in i vad alla trötta ansikten tänker just i den här stunden.
Kassörskan tillägger:
- visst var det den här sorten du ville ha förra gången? Du tyckte ju om den!
Hon sätter sig ner och knapprar in på kassan. Kent har fått sin vinnare och inte bara jag, utan säkert två hundra andra arbetströtta ansikten försöker greppa vad som just hände. Ett frö av illvilja är planterat och de flesta av oss är förmodligen riktigt förbannade.
Kent (ökänd alkoholist och missbrukare), king of A-laget. Alla mindre städer har den här typen av person i sitt samhälle. I ett datorspel är det enkelt, man ringer polisen, två små bilar dyker upp på skärmen de plockar in det störande momentet och vips, problemet är permanent borta. Verkligheten ser självklart helt annorlunda ut. I vår stad har Kent diplomatisk immunitet, han gör vad han vill, när han vill och hur han vill. Ingen kan göra någonting, ett helt samhälle står lamslaget och tittar på med förakt. En tragisk bild målas upp i mitt huvud. Jag kan faktiskt tycka synd om sådana som Kent. Men han har gjort sitt val och haft en livstid på sig att ändra sitt destruktiva beteende. Att supa, knarka, misshandla och förpesta ett helt samhälle i snart tretio år är nog inte material att lägga in på torken enligt mig, jag får en känsla av att man provat och kommit fram till att stackare som Kent är immun mot alla kända behandlingsmetoder och tolvstegsprogram.
Mitt råa och ohumana förslag är att ge han allt han vill ha. Ge han ett halvt kilo rent heroin, 2000liter renat brännvin, 3000flaskor Marinella, ett obegränsat matkonto hos Annas matpåse(fram till dörren levererad mat) och låt han leva sina sista dagar i eufori. Lås in han i en liten stuga, långt ut i skogen.
Nä, i stället har vi valt att klaga på Kent, gnälla och tycka. Vi har valt att ge Kent personlig service på systembolaget och vi har valt att ha denna trasiga själ mitt i bland oss.
GOOD MORNING.
Det är svårt att sakna någonting som inte är förlorat! Jag sitter inte fast i en upprepande och tråkig vardag, mitt liv är fullt av möjligheter och framtiden är långt ifrån mörk och dyster. På sista tiden har jag funderat på vart allt ska bära av. Jag har flera stora och ganska livsavgörande val framför mig. Trots att allt verkar trilla på plats så finns det fortfarande en hel del att ta tag i. De senaste två åren har varit en berg- och dalbana. Mitt liv har kantats av både glädjetoppar så väl som mörka avgrunder. Jag har hunnit med att flytta tre gånger, starta upp mitt egna företag, kommit på fötter efter en lång tid som rastlös dagdrivare utan mål eller mening, men det största(värsta) av allt, jag har hunnit med ett break up. Nu är det snart ett och ett halvt år sedan den där fasansfulla dagen, tiden rinner iväg och det är fortfarande svårt att handskas med de små irriterande spillrorna som faktiskt gör sig påmind än idag. Hon är för mig det absolut käraste jag har, en fantastisk person som hela tiden finns i mina tankar. Jag kan fortfarande, efter fem år, få fjärilar i magen när jag tänker på henne. Jag kan få den där känslan av att vilja skrika rätt ut och knyta nävarna hårt av frustration när jag inte får träffa henne. Hon flyttade för ett tag sedan, ganska långt bort, så långt bort att vi ses väldigt sällan, för sällan. Jag vet att hon älskar mig och hon vet att jag älskar henne, jag älskar henne så otroligt mycket, men tiden som paserat har gett mig möjligheten att ifrågasätta förhållandet, titta på det med andra ögon, på avstånd. Jag tror egentligen inte på långdistansförhållanden, men den här tjejen är något alldeles extra och hon gav mig en andra chans, en chans som jag tog och omfamnade utan eftertanke. Mitt hjärta skriker efter henne varje dag (föreställ dig hunden som sitter och ylar utanför affären efter sin husse eller matte). Jag älskar den här tjejen med VERSALER och !!!!!utropstecken!!!!!. Jag måste acceptera att hon har ett liv där borta, i den stora staden med alla nya människor och alla nya intryck. Jag måste lägga all svartsjuka på hyllan och ge henne den frihet hon behöver, jag måste lita på henne blint och jag måste nöja mig med den kanske sparsamt doserade kärleken som når mig. För om jag inte gör det… hur ska jag annars motivera mitt val, mitt val att varje morgon vakna och välja någon som inte ligger här bredvid mig?
Nog med djupdykningar! Vad är det som händer?? Uppe före f*?n idag igen 08:04, jag gillart. Nu kliver jag upp och tar till vara på dagen. Först 1 mil promenad, sen frukost, efter det jobba lite, morsan kommer på besök senare idag och självklart blir det att laga någonting gott till middag, kanske chili con carne med grekiskt lantbröd...
YES!
ALL UP IN YO FACE NIGGA, WASSUP!!??
IDEA BOOK
Tog fram en julklapp från 2010 för att fördriva tiden innan fotbollen. En väldigt inspirerande och bra bok, skriven på engelska. CSS Design på högsta nivå, här finns det mycket att lära.
MIXPICZ
Grymt produktiv dag idag, två hemsidor klar. Kan bero på att jag faktiskt klev upp i tid i morse, klockan visade 08:41 när jag klev upp. I kväll, Sverige vs. England. Blir att ta sig ett par bira och titta på matchen som vi förmodligen kommer att vinna ;). Trillade över lite bilder, enjoy!
HEMSIDA NR1. En enkel, ren sida. Kunden: -"Precis vad vi ville ha! PERFECT!"
HEMSIDA NR2.
NOT RACISM
Att gömma sig bakom ett ord är förjävligt!
Så var det då dags igen. Syrianska, ett fotbollslag dominerat av nysvenskar. Deras supporters är till större delen stökiga, precis som vilken supporterklubb som helst. De skriker slagord, kastar bengaliska facklor, hotar domare till livet, misshandlar och det har till och med hänt att supporters tagit sig ner på spelplanen och misshandlat spelare.
Tillbaka till det där med nysvenskar och Syrianska, att de lever om mer än andra klubbar det kan jag inte svara på, men en sak är då säker, kulturella missförstånd kommer det alltid att finnas.
Det som har hänt är att Ängelholms ordförande Mats Karlsson uttalat sig om en kvalmatch mot Syrianska. Han ska tydligen ha sagt:
-"Syrianska har apor på lektarna".
Detta berättar han om matchen, en minst sagt obehaglig fotbollsupplevelse. Mats satt på läktaren, bakom Ängelholms bås och hejade fram sitt lag, när 400-500 personer springer ner och skriker, någon spottar honom i ansiktet, skriker könsord. De börjar sparka på Ängelholms spelarbås och Syrianska´s ordningsvakter gör ingenting. I en intervju reagera självklart Mats och han kastar ur sig en groda! Men han står för det han sagt och håller fast vid sitt uttalande.
Nu ska Syrianska klacken anmäla Mats Karlsson för att han kallat dem för apor. Syrianskas ordförande gör ett uttalande:
– "Han har visat sina åsikter. Jag vill egentligen inte använda ordet, men det är inget annat rasism. Han har gått alldeles för långt nu. Att han väljer att ta tillbaka det här i dag eller i morgon skulle vi aldrig köpa"
Men allvarligt talat handlar det här om rasism!? Eller är det faktiskt så att supporterklubbar beter sig som just okontrollerbara, hysteriska apor ibland.
I det här fallet tycker jag att Syrianska bara gör bort sig och faktiskt själva placerar sig i ett fack, de särbehandlar sig själva genom att kalla det här för rasism.
Om vi nu ska vara så politiskt korrekt och skita i brallan så fort vi hör ordet rasism, då tycker jag att alla ska ha rätt att stämma till höger och vänster, bete sig ociviliserat och provocera även om man inte har nysvenskar i truppen. Att använda sig av svenskars naiva inställning till ordet och rädslan för konsekvenserna av att bli stämplad rasist. Att använda ordet rasism tycker jag är ett enormt missbruk i det här fallet.
Så var det då dags igen. Syrianska, ett fotbollslag dominerat av nysvenskar. Deras supporters är till större delen stökiga, precis som vilken supporterklubb som helst. De skriker slagord, kastar bengaliska facklor, hotar domare till livet, misshandlar och det har till och med hänt att supporters tagit sig ner på spelplanen och misshandlat spelare.
Tillbaka till det där med nysvenskar och Syrianska, att de lever om mer än andra klubbar det kan jag inte svara på, men en sak är då säker, kulturella missförstånd kommer det alltid att finnas.
Det som har hänt är att Ängelholms ordförande Mats Karlsson uttalat sig om en kvalmatch mot Syrianska. Han ska tydligen ha sagt:
-"Syrianska har apor på lektarna".
Detta berättar han om matchen, en minst sagt obehaglig fotbollsupplevelse. Mats satt på läktaren, bakom Ängelholms bås och hejade fram sitt lag, när 400-500 personer springer ner och skriker, någon spottar honom i ansiktet, skriker könsord. De börjar sparka på Ängelholms spelarbås och Syrianska´s ordningsvakter gör ingenting. I en intervju reagera självklart Mats och han kastar ur sig en groda! Men han står för det han sagt och håller fast vid sitt uttalande.
Nu ska Syrianska klacken anmäla Mats Karlsson för att han kallat dem för apor. Syrianskas ordförande gör ett uttalande:
– "Han har visat sina åsikter. Jag vill egentligen inte använda ordet, men det är inget annat rasism. Han har gått alldeles för långt nu. Att han väljer att ta tillbaka det här i dag eller i morgon skulle vi aldrig köpa"
Men allvarligt talat handlar det här om rasism!? Eller är det faktiskt så att supporterklubbar beter sig som just okontrollerbara, hysteriska apor ibland.
I det här fallet tycker jag att Syrianska bara gör bort sig och faktiskt själva placerar sig i ett fack, de särbehandlar sig själva genom att kalla det här för rasism.
Om vi nu ska vara så politiskt korrekt och skita i brallan så fort vi hör ordet rasism, då tycker jag att alla ska ha rätt att stämma till höger och vänster, bete sig ociviliserat och provocera även om man inte har nysvenskar i truppen. Att använda sig av svenskars naiva inställning till ordet och rädslan för konsekvenserna av att bli stämplad rasist. Att använda ordet rasism tycker jag är ett enormt missbruk i det här fallet.
När jag var liten kunde min mor och far säja till oss unger att vi levde om som apor, nu var faktiskt en av mina bästa kompisar adopterad och väldigt mörk, var mina förälldrar rasister? Jag bara undrar...
Vi skulle behöva lite mer "stake", som vårat grannland. De har betydligt mer ryggrad än vi. Norrmän firar i alla fall sin nationaldag och att de fortfarande har ett land, de skäms inte alls för sina seder och har förstått att det inte är rasism det handlar om när man i själva verket bara uppskattar sitt land och sin frihet. Jag respekterar att de håller hårt vid sina seder och inte låter ordet rasism smutsa ner ett samhälle som inte alls är främlingsfientligt.
HILARIOUS ☺
LET THERE BE LIGHT
Ett väldigt imponerande sätt att marknadsföra i ett skyltfönster!
INFLUENCERS
INFLUENCERS FULL VERSION from R+I creative on Vimeo.
CLIPTIME
Balla brudar och en skön låt ("Rocks in the box - the Decemberists") 00:54 in i det här videoklippet. Skaffa longboard kanske, man blir ju klart sugen!
Skrämmande, tanken har slagit mig flera gånger... I bland känner man sig iaktagen via webcamen. Denna kortfilmen handlar om en helt vanlig tjej och en besatt hacker.
Häftigt vad man kan göra med en mobiltelefon och en dator. Filmen är inspelad enbart med en iPhone 4s och redigerad med Final Cut Pro 7.
FOR THE WINTER
Lite sköna vinterprylar.
FRIDAY BEHAVIOUR
Vaknar
Tittar på klockan
iPhone / facebook, ingen respons.
Kollar mailen
Tillbaka till facebook, helt onödigt...
scrolling
scrolling
like
scrolling... Äh! Mest skit som vanligt.
Hoppar till Aftonbladet
Kliver upp ur sängen
Släpper in dagsljus
Startar upp tv:n
Väcker datorn
Borstar tänderna
Kaffe
Sätter mig i soffan med min "arbetshäst" MacBook Pro i knät
Läser bloggar
Tillbaka till mailen
Börjar jobba
Photoshop, html, css, illustrator
Ftp
Ftp
Hon ringde inte idag...
Photoshop, html, css, illustrator
Ftp
Ftp
Tar en dusch
Runt 18-tiden, ner på restaurangen
Kaffe & cigg
Kaffe & cigg
Äter middag
Vin, öl, cider
Cigg
Skrattar och umgås i goda vänners sällskap.
Jag saknar dig älskade Maja...
MEMORIES
I gårkväll satt jag och en vän uppe sent, vi surrade om tider som varit och hur trevligt man faktiskt har haft det. Vi kunde konstatera att sakre och ting ändå är helt ok, även om det just nu är tunga motgånger för bådas del. Jag fastnade idag på tanken om hopp... Varför alla säger att det är det sista man ska ge upp? Hopp är ju bara en fasad för att inte behöva anstränga sig mer? Eller är hopp bara en beskrivning på någonting som i själva verket är en fight tillsammans med en själv. Jag personligen tror på hopp som en del i ens eget förfarande. Vill man åstakomma någonting måste man fighta för att vinna. Hopp är för mig det samma som mål. Hopp är ingenting man kan lämna över till någon högre makt, man kan inte säga:
- Nu finns det inget mer jag kan göra än hoppas!
PINSAMT
Luleå vinner mot Timrå (på straffar). Ok, att TIMRÅ inte är elitseriens starkaste lag(just nu), men "efterspelet" och interviun... PINSAMT Luleå!
ANSWER, YES!
Sex is not the answer. Sex is the question. "Yes" is the answer.
~Swami X
SÖNDAG I SOFFAN
Hede en rätt trevlig kväll igår, spökade inte ut mig. Farmen var hetast i helgen, men där sätter jag inte min fot. Det blev en del drinkar igår, så kroppen får lida idag. Sen är det ju så förbannat jobbigt att inte ha en tjej i sin närhet när man är lite småbakis, jag blir alltid så där jobbigt bakiskåt.
Middagen bestod av Cola light och en spicy pennepasta med paprika och fläskfilé.
"Conan the Barbarian" och en dokumentär har rullat förbi på datorn. Diskat, städat och efter nio blir det tvättstugan. I morgon är det jobb som gäller. Två möten med två nya kunder. Snax!
BREASTS
The fixation around breasts is not just all about the media and ideals. I believe it all starts of with the fact that we guys and girls are simply breastfed as babies. We all associate breasts with life. Guys on the other hand have yet another agenda. It´s said that the easiest and fastest way to get a girl "wet" is by stimulating the clitoris and the breasts at the same time, of course there are other ways, but in general this is true. Guys like big breasts, not because they see it in magazines or on television, they find interest in breasts for the natural reasons intercourse and insemination (wether they like it ore not). The girls in other hand find the breasts feminine and motherly, not directly sexual. But in a sexual situation/relation the girl of course like to have her breasts fondled, the breasts become a part of the sexual act and a factor of sexual stimulation. Girls clearly knows that guys love breasts, but do not forget, the size does not matter. Any way, the girls knows what the boys like, so they want bigger breasts (to get more attention). The media probably in some way have something to do with how young men and women relate to breasts nowadays. But i still firmly believe that it all comes down to the fact, today it´s "natural" to wan´t bigger breasts. Bigger, faster, better, more… That´s how everything evolves in our society today and have for the last 200 years. Breasts are no exception. I mean, who dons´t know that girls talk about the guys penis and it´s size…. Well, thats a whole other story. Enjoy breasts, butts and bodys in all sizes! But don´t make babies, the earth can´t take it!
BROWNZ
SKOTTEN.
Heeelt sjukt!!! I Boden??? Vad händer???
Personen som öppnade eld mot en villa i Svartbjörnsbyn är inte identifierad och Polisen har inga spår efter gärningsmannen.
Läs hela artickeln: http://www.kuriren.nu
BODEN ~1995~
Ingvar Carlson är svensk stadsminister,
Internet breder ut sig och blir en del av de flestas vardag
Det gamla badhuset i Boden rivs i mitten på 90-talet. Jag har alltid undrat varför? Badhuset var en vacker byggnad och hade en otrolig känsla över sig, den lilla kiosken, kafét och det kostade en tia att bada.
De gamla husen på sveafältet rivs ( 2ggr) och fler byggnader kommer rivas med tiden, allt som planerat.
Ett gigantiskt rivningsprojekt planeras i Boden, lasarettet ska läggas ner och rivas. Man ska bygga nytt toppmodernt lasarett i Sunderbyn. I Luleå väljer man att behålla sitt gamla lasarett, bygger om det och utvecklar planerna på sin gymnasieby. Sverige går med i EU, varumärken som Kalles kaviar och Ramlösa hamnar i Norsk ägo. Fler hyreshus rivs i Boden, denna gång på Prästholmen. Det var ett år sedan M/S Estonia förliste och hela Sverige sörjer. Kriget i Bosnien är i full gång, den 28:e maj dör åtta personer vid en forsränning i råneälven. Försvaret i Boden avvecklas i rask takt. I Sävast strax utanför Boden planeras en jätte satsning på Sävastön, trånga gatan blir ett fiasko. Riksrevisionsverket tillkännager att svenska folket bidragsfuskar för 57 MILJARDER skr varje år. Boden väljer att satsa enorma pengar på ett äventyrsbad, NORDPOOLEN. Minnen av en legendarisk hockeysäsong för BBK ligger färskt i minnet och straffen som vi missade, den som hade tagit oss till Elitserien.
Otroligt deppig läsning, men visste ni att Boden en gång i tiden blomstrade, på mitten av 50-talet fanns det inte mindre än 24 kaféer i staden, med detta blev Boden en av de kafétätaste städerna i Sverige. Invånarantalet var då runt 18 000 och skulle fram till 1995 växa till c:a 30 000.
I dag bor det mindre än 25 000 innevånare i Bodens kommun. I Boden centrum är 95% av bostäderna bebodda av personer över 65år. Sju av tio personer i åldrarna 15-25 väljer att flytta från staden, man kan ju undra varför…
Det börjar bli dags att lägga lite krut på framtid och utveckling, om vi nu vill ha en sådan i Boden? Att bygga arenor, äventyrsbad, magic castle, gallerior och ha en travbana är inte medel nog för att stagnera utflyttningen. Jag har inte svaret eller lösningen på problemet, men jag vet att jag är villig att börja lägga lite energi på att lyfta Boden. Om alla skulle dra sitt strå till stacken och jobba för samma sak, då skulle Boden förmodligen ha en chans. Så sluta klaga, Boden har en framtid, om du tror på den.
Gamla BADHUSET. På platsen idag, parkering till återvinningen.
Husen som revs på sveafältet, idag finns det dött gräs och hundbajs på platsen.
Gamla centrallasarettet i Boden.
I förgrunden, gamla sjukskötar-utbildningen i Boden. Den flyttades till Luleå. I bakgrunden ser man centrallasarettet, det var en majestätisk byggnad.
NOW SAMCRO
SWEDEN IS SICK
Nu börjar jag tappa allt hopp för Sverige, eller snarare min egen generation och de som kanske är några år äldre. Vad fan är det som händer... Man kan tycka att världen är en mörk plats och krigen aldrig tar slut och självklart är detta ett faktum. Alla på planeten har väll någon gång önskat att det kunde bli fred på jorden, att svält och elände ska utrotas. Läste en artickel nyligen, där förklarade man hur pinsamt det är att vi svenkar måste gotta oss i en gala för att kunna offra 200kr till rädda barnen och på detta vis känna att vi gjort en insatts... Helt sjukt!
Faktum är att utvecklingen och vår egen självuppfattning har gått över styr. För hoppningsvis kommer vi till våra sinnens fulla bruk en dag, men detta vansinne är långt ifrån över. Bara senaste veckorna har massmedia spytt ut hämska nyheter, en ung kvinna (24år och 65kg) blir misshandlad till döds av en manlig fånge (28år 90kg)... Men hur tänker man när man placerar en liten, ung tjej ensam med en dömd galning? Hur tänkte hon? Och framför allt, vem fan tillåter att hon får jobba med det? Är hon rätt person för jobbet när hon blir misshandlad till döds av den person hon ska kontrollera? Hade vi glömt bort att fångar är farliga och att dom är brottslingar? Borde det kanske inte ha varit rätt person efter vad yrket kräver istället?
En ung flicka leker på en kyrkogård, hon klänger och gungar lös en gravsten, som faller mot marken och klämmer flickan till döds. Hämskt, absolut! Men vad ska ungen fara och klättra på gravstenar för? Vad gjorde förälldrarna? När blev det ok att vanära de döda? När förlorades moralen? Nu ska alla gravplatser i hela sverige gås igenom och gravstenar ska "fällas", det kallades för satanism i tidningarna för några år sedan... Nu har en flicka olyckligtvis dött, men är det verkligen hela sveriges fel?
En tränare står i båset och hockeymatchen rullar på, tempot är högt och testosteronet flödar. Killarna på isen tacklas och det smäller i rinksarjen. Plötsligt blir det tyst i hallen och en kille ligger på isen, han har fått en regelrätt men hård tackling... han tappar luften och det gör tydligen alla inom media också. Nu ska man dra åt regelsnören och hockeyn måste granskas. Hjärnskakningar, tacklingar, glåpord och skador??? Är inte det en del av hockeyn? Har den inte alltid sett ut på det viset?
Under den heta matchen delar en av tränarna ut ett finger till en av motspelarna, han döms senare till 16.000kr i böter. När visselpipan ljuder och andra period är spelad kastar en av spelarna en gliring, "jävla syenare". Dommaren hör detta och konsekvensen, sex matchers avstängning och 20.000kr i böter. Jag personligen tror att Daniel Rahimi i HV71 satte sig i omklädningsrummet och garvade åt hela saken, han har rötter i Iran och skiter nog fullkomligt i att någon just delat ut en elak fras. Men Media blåser upp det här enormt och folket blir hysteriska... Pinsamt.
Fy fan, jag blir illamående, besviken och väldigt förbannad över allt som sker... Fast jag kan ju alltid skylla på att jag har ADHD, det har ju alla andra också.
Skenheliga sverige, vem har inte kastat ur sig ett "rasistiskt" glåpord i stundens hetta, vem har inte pekat finger åt någon i ren frustation. Passar det verkligen att kvotera in en 24årig smal tjej att vakta över tungt krimminella och ska det vara så svårt att ta komandot över sina ungar. Nu är det faktiskt dags att växa upp och ta ansvar, för i dagsläget uppfattar jag den Svenska "vuxenbefolkningen" som ett gäng ängsliga tonnåringar utan insikt i sina egna liv och är helt okapabel till egenansvar.
Slap in the face!!!
THE OFFICE
Inspirerande bilder, sitter och funderar vad det perfekta kontoret ska innehålla...
...Bra kaffe är ju självklart ett måste, vin måste ju finnas när man på fredagseftermiddagen ska koppla av och njuta av veckans bravader, vitt och stilrent men samtidigt in med naturmaterial för att mjuka upp intrycket, kläder är ju viktigt... Ett ställ med privata kläder i fall man måste byta om efter en regnig stadspromenad eller kanske man ska direkt på restaurangen efter jobbet och vill fräscha upp sig lite. Mat och en trevlig plats att äta den på, föredrar äggmackor med bacon och grönsallad till det. Inspirerande konst på väggarna och bra musik i högtalarna, gärna ett fönster direkt ut mot gatan så man aldrig känner sig helt annonym. Gott fika måste man ju också ha, färska bullar och franska croissanter. Någonting grönt, en växt som får ett namn och ett levande inslag i en annars ganska avskalad miljö. I ett sånt här kontor skulle jag kunna tänka mig att sitta och jobba. Sen hade ju drömmen varit om man hade tillgång till en tv, som självklart bara rullar tyst i bakgrunden.
AWESOME SAMSUNG
YEAGER BECK
Logotypeförslag till en bakant. Han är i fas med att förnya företagsprofilen. Företaget köper, säljer, besiktar och förmedlar travhästar. Han är en av de största hästhandlarna i Sverige. Hemsidan och tryckmaterial ska få ett nytt utseende. Detta blev mitt förslag. Besök deras nuvarande sida www.yeager-beck.se
Förslag på hemsidan:
A NICE VIBE
BE A GENTLEMAN
